Verksamhetsberättelse 2003
| VERKSAMHET 2003 |
|
FSBU arbetar för att villkoren ska förbättras i samhället för de synskadade barnen, ungdomarna samt deras familjer. Föreningen samarbetar med andra organisationer som är villiga att främja en positiv utveckling för synskadade barn och ungdomar. Vår verksamhet finansieras dels av bidrag från olika fonder/stiftelser och dels av egenavgifter vid flertalet aktiviteter. Utan bidrag hade vi inte kunnat driva vår verksamhet och vi riktar därför ett stort tack till våra sponsorer under år 2003. Vi vill också tacka för ett gott samarbete under året med Synskadades riksförbund (SRF), Syncentraler i Västra Götalandsregionen och Specialpedagogiska institutet (SIT), Handikappkommittén med fl. organisationer. Vårt arbete bedrivs ur ett familjeperspektiv, vilket gör oss unika. Vi anser att hela familjen berörs av att ha ett synskadat barn och därför bör alla familjemedlemmar ges möjlighet att vara delaktiga i det arbete och de aktiviteter som vi arrangerar. Föreningens verksamhet bygger på medlemmarnas engagemang i viktiga frågor som berör de synskadade barnen och ungdomarna. Målen för vår verksamhet är att:
Föreningen har också i år fått nya medlemsfamiljer. I dag kommer medlemmarna från ett stort upptagningsområde inom Västra Götalandsregionen. Största delen av medlemsfamiljerna återfinns dock inom Göteborg med kranskommuner . Ungdomar som blivit myndiga kvarstår i föreningen och agerar många gånger som representanter och förespråkare i diskussioner med myndigheter utifrån våra familjers intressen. Flertalet agerar också som ledare och förebilder för föreningens familjer. Bland medlemsfamiljerna finns alltifrån riktigt små barn till ungdomar i tonåren. Detta ställer krav på föreningen att vara aktiv inom många områden. Vårt engagemang i intressepolitiska frågor har detta året haft betydande omfattning. De synskadade barnen och ungdomarna utgör en liten grupp i samhället och glöms ofta bort i många sammanhang vilket under året har lett till att föreningen framförallt arbetat med skolfrågor, SIT:s omorganisation, färdtjänstfrågor, kulturtillgänglighet, kommunens/stadsdelsnämnders ansvar för barn/ungdomar med synskada. Synhabiliteringen (syncentralen) i Göteborg har inte heller i år haft tillgång till yrkesprofessioner såsom psykolog, sjukgymnast, synpedagog eller anpassningslärare. Föreningen har vid upprepade tillfällen påtalat detta som en bidragande orsak till att stöd har saknats. Även användarutbildning angående den synskadade elevens tekniska hjälpmedel har varit bristfällig. Ett barn med synskada som går i skola med seende klasskamrater har med teknikens hjälp möjlighet att arbeta integrerat i den ordinarie undervisningen. Under verksamhetsåret 2003 har vi ytterligare breddat utbudet av aktiviteter för att tillfredsställa de olika åldersgruppernas behov av meningsfull fritid. Verksamhetsöversyn av föreningens målbeskrivning har genomförts vid en arbets/planeringshelg tredje helgen i November. Bilaga 3,4. Vår webbmaster Ingemar Carlsson har även detta år arbetat med föreningens hemsida. Det har varit till stor glädje för alla medlemmar att direkt kunna se bilder från en aktivitet. Intressepolitiska frågor Syncentraler Vi har kontakt med Syncentraler i olika ärenden och vill se oss dels som remissinstans i olika frågor dels som påtryckargrupp för att förbättra situationen för de synskadade barnen och ungdomarna. Vi har under året deltagit vid två Brukarråd på Syncentralen i Göteborg. Andra områden som föreningen i samverkan med Syncentralen försökt förbättra är:
Litteraturtillgänglighet Erfarenhetsbank Samarbete FSBU deltager i SAMSYN, ett forum för att finna samarbetsformer mellan Synskadades riksförbund (SRF), Syncentralen Göteborg och Specialpedagogiska institutet (SIT), Unga Synskadade (US), AMI, Försäkringskassan och FSBU. Gemensamma frågor har i år exempelvis handlat om sommarjobb till elever med synskada som går första året på gymnasiet i Göteborg samt Temadagar om Studie- och yrkesval för synskadade ungdomar på Ljungskile Folkhögskola 18-21 november 2003. Synhabiliteringsfrågor Omorganisationen inom Specialpedagogiska Institutet (SIT) Detta är ytterligare ett bevis på att synskadade barn inte får tillgång till synpedagogisk kompetens i rimlig tid. Detta har drastiskt försämrats under de sista två åren. Hotbilden mot barnen ökar ytterligare då också det nationella stödet nu steg för steg plockas bort samtidigt som Tomteboda flyttar ut från de lokaler som ”kungliga blindinstitutet” flyttade in i på 1800-talet. Sedan omorganisationen genomfördes har nyrekryteringen till FSBU minskat för yngre barn med synskada genom att detta kontaktnät har upphört. SRF Vår uppfattning är att det behövs regionstäckande föräldraföreningar för att samla tillräckligt många familjer i syfte att få en god uppfattning om brister och förbättringsåtgärder inom skola, fritid, kommun, färdtjänst, ögonsjukvård, habilitering, samt övrigt regelverk som styr över den vardag barnen möter. Att driva intressepolitiska frågor är en balansgång då styrelsen behöver framföra kritik mot det system familjerna är beroende av. Britt Marie Bengtsson, från SRF-riks, har fortsatt med rapporten avseende projektet om kartläggning av familjernas erfarenheter av Göteborgs kommuns stöd och service till familjer med synskadade barn. FSBU ser fram emot att ta del av sammanfattningen och uppskattar Britt Marie Bengtssons engagemang och insatser i dessa frågor som för många familjer känns oöverstigliga. Bilaga 8,9,10,11 och 12. Syncentral Stöd från kommun/stadsdelsnämnder Det har även visat sig att det finns svårigheter när det gäller beviljande av avlösarservice. Ansökan om LSS för ett barn med grav synskada gav avslag med överklagan som följd. Färdtjänstnämnden i Göteborg Skolan Föreläsningar En ytterligare föreläsning hölls av vår ordförande på syncentralen i Göteborg för föräldrar till mindre barn med nyupptäckta synskador. På en informationsdag i mars månad på Handikappcentrum i Vänersborg höll en styrelseledamot föredrag om fritid och gemenskap utifrån ett FSBU/famileperspektiv. Arrangör var Handikappcentrum i Vänersborg. Syftet var att visa på olika möjligheter till fritidsaktiviteter och gemenskap samt inspirera till ökad samverkan mellan myndigheter, verksamheter, brukarorganisationer, intresseföreningar, studieförbund för att öka och förbättra utbudet fritidsaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Det fanns en utställning i samband med informationen i handikappcentrums lokaler i Vänersborg. Fritidssyselsättning för synskadade barn och ungdomar Riksmästerskapen på SIT resurscenter syn Stockholm Goalboll showdown elektronskytte simning Under mars månad var en trupp från FSBU på 20 personer uppe på tävlingarna som delvis genomfördes på Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Övernattningen var på ”Tomteboda” liksom simtävlingen. Det var ett lyckat arrangemang som resulterade i en trevlig helg och många medaljer till våra ungdomar. Friidrott Vid prisutdelningen visade det sig att FSBU:s medlemmar tagit medalj i samtliga grenar. (Se bilder på FSBU deltagare på vår hemsida www.fsbu.org Kommer Riksmästerskapen att få fortsätta???? Vi undrar vad Jan Rocksen (chef på SIT) har för planer????? Under senaste åren har SIT dragit in en hel del stöd och insatser till barn med synskada på regionsnivå i samband med omorganisationen. Göteborgs Handikappidrottsförbund Göteborgs handikappidrottsförbund ställde efter vår förfrågan upp och hjälpte oss att arrangera tre träningstillfällen på Rambergsvallen där ungdomarna kunde träna inför tävlingarna. Genomförda Projekt/Aktiviteter år 2003 Skidläger Ridning Adressböcker Regletter Seglarläger Övningarna har bestått av segling, grundläggande navigation och sjömanskap. Segling har skett i små och stora segelbåtar. De synskadade seglar, framför allt i början, ofta enskilt tillsammans med en instruktör för att lära sig att självständigt kunna hantera båten. Undervisningen leder ofta till att de synskadade blir så kunniga och självsäkra att de till slut kan och klarar av att ensamma segla omkring i närheten av Krokholmen. Ett viktigt mål med lägren är också att ge föräldrar och syskon den kunskap och erfarenhet som behövs för att våga ge ansvar till synskadade ombord på en segelbåt. Lyckas detta kan segling bli en fritidsaktivitet för den synskadade och dess familj. Det absolut viktigaste är att någon i familjen själv kan hantera en segelbåt. Det är först när man själv är en säker seglare som man vågar lämna ansvar till någon annan ombord (seende eller synskadad). Lika viktig som punkterna ovan har den sociala gemenskapen i form av grillkvällar och samkväm varit. Scoutanda går som en röd tråd genom lägren. Under flera år har synskadade arbetat i köket på Krokholmen men de sista åren har även synskadade arbetat som instruktörer i segelbåtar och på land. Sommarlägren på Krokholmen har i år varit mycket lyckade. Vi hade totalt ca: 74 deltagare varav 3 familjer besökte oss för första gången. Många av deltagarna menar att förutom att träffa varandra och att segla så är det speciella med krokholmslägren att integrationen mellan synskadade och seende fungerar ovanligt bra. Alla får ta eget ansvar, alla hjälper alla och alla behandlas lika. Många av deltagarna har nu blivit så vana att nya utmaningar behövs. Vi har därför utökat segelbåtsparken med två Trissjollar som är känsliga och roliga tvåmanssegelbåtar. När en synskadad har lärt sig grunderna och kan hantera en liten båt själv behöver hon en känslig båt för att kunna utvecklas som seglare. Detta gäller alla seglare men är extra viktigt för synskadade. Roliga tvåmansbåtar kan dessutom stimulera syskonsegling. Vi kunde i år verkligen se effekten av den mångåriga seglingsträning som merparten av deltagarna fått på Krokholmen. Alla de elever som deltat mer än tre somrar klarade själva att segla runt en triangelbana och sedan avsluta med en lyckad tilläggning. Även de gravt synskadade klarade m.h.a. instruktör i följebåt denna övning med glans. För att kunna fortsätta att utveckla seglingskunskapen kommer vi nästa sommar att hyra in fler känsliga segeljollar, typ Trissjollen. Barn och ungdomsgruppen genomförde för första gången på flera år en övernattningsövning med de stora segelbåtarna. Grupprodd var ett annat mycket lyckat moment i övningarna. Vi disponerade en åtta årors roddbåt under läger två och alla deltagare rodde flera gånger i båten. Rytmen i roendet är lätt att följa även för blinda tex. kunde en 12-årig blind pojke som aldrig suttit i båt förut redan efter 10 minuter följa rodden och på rätt sätt sköta sin åra. I år tog vi på nytt upp en gammal tradition genom att under läger två erbjuda lektioner i notläsning på punkt. Två av våra blinda instruktörer ledde varje eftermiddag ett entimmes pass. Erfarenheten av denna punktläsningsträning var mycket god. Det visade sig att många av eleverna behövde denna träning eftersom de var ganska ovana vid punktläsning, en effekt av att mycket av dagens inläsning sker via talböcker. Vi planerar att komplettera teoriinslaget på nästa års läger med teoretiska navigationsövningar inför förarintyget. Ännu ett år genomfördes från deltagarna två mycket uppskattade seglarläger med Peter Forkman som lägerchef. Bilaga 13. Vattenskidor Temadag Kulturgrupp Harry Potter Hemlighetens kammare. Pirates of the Caribbean Goalball Bowling Aktiviteten Mölndal Friidrott Planeringshelg i Källsjö Julfest Administration Det finns ett ökat behov av att ha tillgång till personal att sköta administrativa uppgifter för föreningen dagtid. Möten med tjänstemän som handlägger frågor angående barn med synskada är endast tillgängliga under kontorstid vilket försvårar föreningens kommunikation med dem. Då föreningen endast drivs av ideella föräldrarkrafter som arbetar dagtid är detta en fråga att söka lösning på. Ekonomiska resurser för detta saknas i dag. Föreningen söker kontinuerligt vetenskapliga rapporter och artiklar angående synskadade barn och ungdomars situation. Då någon förälder hittar en vetenskaplig artikel som är intressant läggs den i föreningens arkivskåp på SRF kanslit i Göteborg samt omnäms i kommande verksamhetsberättelse. Dock har vi inte för detta året funnit någon sådan artikel. Verksamhetsplan 2004 Projektbeskrivningar avseende planerade aktiviteter för år 2004 har i maj månad under detta verksamhetsår, 2003 lämnats till styrelsen. Beslut har därefter tagits av styrelsen om vilka projekt som ska planeras samt prioriteringen av dessa. Utifrån dessa projekt kommer nästa års styrelse att arbeta. Projektdirektiven innehåller mål för aktiviteten, kostnader, tid för genomförandet och ansvarig person. Denna framförhållning hjälper oss att i tid hinna söka medel från stiftelser, fonder samt från Handikapp- kommittén i Västra Götalandsregionen. Föreningens aktiviteter ligger inte som löpande verksamhet, styrelsen besluta under året vilka planerade aktiviteter som kommer genomföras utefter de ekonomiska anslag som beviljats från sökta stiftelser, fonder samt regionalt anslag. Styrelsens sammansättning 2003 Kicki Pernheim Göteborg Ordförande Anette Jernberg Göteborg sekreterare Anja Wallin Smögen Kassör Eva Carlsson Göteborg Fondansökning Sofie Sundstedt MÖLNLYCKE Ledamot Alf Tollhag KUNGÄLV Ledamot Helene Bergstrand LANDVETTER Ledamot Jonas Lavén TJÖRN Ledamot Maria Frosch LINDOME Ledamot Lena Dahle LYSEKIL Ledamot Thomas Bogren LANDVETTER Suppleant Ideellt arbete Sammanträden Styrelsen har under året haft 7 protokollförda sammanträden och ett flertal mellanliggande arbetsmöten. Finansiering Aktiviteterna har finansierats dels genom egenavgifter och dels genom bidrag. Vi har under året sökt och erhållit medel från fonder och stiftelser, vilket gjort det möjligt för oss att genomföra våra aktiviteter. Göteborg den 25 januari år 2004. Styrelsen |